Min första lediga dag!

Ja, mina kära vänner! Idag hade jag min första lediga dag. Jag är himla trött nu men ska försöka att berätta om allt roligt som hänt under dagen!
 
Jag tog det gansla lugnt imorse. Tog en dusch, åt soppa med Maria och fixade mig lite. Vid halv tolv typ begav jag mig ut för att först kolla hur lång tid det tog att promenera till jobbet. Jag räknar på ca 30 min utan de stopp och stros jag gjorde idag. Så det är ju kanonbra! Då kan jag ju verkligen promenera dit i stället för att åka dolmus hela tiden :-)
 
Här, vid balkongen längst ner, bor jag!
 
Jag gick vidare mot gamla Side och apollopelarna! Jag har hört att det ska vara fint där vid solnedgången. Nu var det visserligen vid lunch. Men jag tänkte att jag kan ju kika vart det är i alla fall! Och jag slogs ganska direkt, efter kurvan där jag hoppar på dolmusen vid jobbet, av hur vackert Side är! Wow!
 
Detta är den helt vanliga "trottoaren" liksom..
 
Porten in till Gamla Side!
 
Kändes inte alls långt att promenera till Gamla Side. Vädret var perfekt och jag hde ju all tid i världen. Så varför inte? :-) Inne i Gamla Side var dom dock rätt dryga. "Come here" "Hello! Where are you from?" "Come, come" så jag gick i mitten mest bara rakt på. Jag hade ingen lust att shoppa. Lär hålla i pengarna lite såhä i början. Jag vet ju inte hur mycket jag behöver för mat osv ännu. Så jag promenerade helt enkelt tills jag kom till akropolispelarna! Jätte vackert! Kan tänka mig att det är helt otroligt vid solnedgången. Får ta mig dit en annan gång för att kolla på den!
 
 
 
Såklart fick jag ju skavsår också!
 
Där vid palmerna ser ni apollopelarna!
 
 
 
När jag njutit av detta ett tag så gick jag längs havet, mot strandpromenaden som jag funderade på att gå tillbaka. Alla började ropa och hålla på igen så jag gick på. Men när jag kommit en bit var det en som haffade mig vid en restaurang. Vi pratade lite. Men jag sa att jag inte ville äta något. Men äppelte kunde jag väl ändå dricka? Jag försökte förklara att det var så bra. Då började han prata om bebis sköldpaddor. Vem följer inte med då liksom?! Haha. Dom var sjuuuukt söta! Alltså my god! Mamman var typ 37 år, de mellersta ca 3 år och de minsta ett år ungefär! Jag fick plats med tre stycken i handen! Sååååå söta!
 
Jag stanade väl då och drack en kall äppelte! Det är ju så gott. Och det låg så fin vid havet! Han presenterade sig som Memo. "Not Nemo. That is a swedish fish!". "I give you a turtle, you give me your heart!?" Jag sa att mitt hjärta köper man inte för en sköldpadda. Även om dom var sjukligt söta.
 
 
 
 
Jag hittade inte riktigt ut till strandpromenaden, även om Memo berättat för mig hur jag tog mig dit. Jag skulle ta vänster efter poliserna. Men när jag kom till "poliserna" kom jag nog lite av mig. Det såg ut som värsta militärjoxet. Så jag bara gick rakt förbi. Så det blev samma väg tillbaka, så gick jag ner vid jobbet. Jag gick en bit förbi butiken, tänkte kolla i den andra väskaffären. Jag stannade vid Kale Restaurant och hejade på Beran som jag träffade härom dagen, och tog en sen lunch där, eftersom jag inte hade ätit ännu. Jag bad om något turkiskt och bestämde mig till slut för aubergine! 
 
 
När jag ätit och setat där och njutit v havsutsikten ett tag gick jag vidare och hittade en väskaffär. Tyckte dock allting var så dyrt. Men hittade en LV som jag gillade så mycket!! Jag tvekade ett bra tag vilket gjorde att han gick ner lite över 30 lira, men den låg fortfarande på 90 lira. Så jag sa att jag ska fundera. 
Jag tog strandpromenadet tillbaka och tänkte gå åt andra hållet. Men när jag gick förbi butiken hade de i stort sett inga kunder och så såg Kadir mig så jag gick och sa hej. Och så letade jag efter tyska Maria och då ropar Yuksel från andra hörnet! Alla så glada över att jag kom!
När man är ledig och inte ser varandra för jobb hälsar man på helt annat sätt märkte jag idag. Så nu kan jag också hälsa på vänner "turkish-style". Kindpussar! En på vardera sida. Kind mot kind, med en puss "i luften". Ja det var ju sött :)
Eftersom alla blev så glada när jag kom stanade jag och pratade. Myste lite med Alice. Men Yuksel hittade en jättestor färsting under hakan på henne :( Stackars liten. Den var jättestor! Och så vidrig!
 
Tyska Maria följde med mig en snabbis och tittade på väskan. Försökte hjälpa mig lite med priset, men det förblev 90 lira, men jag köpte den ändå! Den var ju så fin. fast tji fick jag! Halva vägen hem. Vid A101, när jag skulle handla, så gick de långa bandet av :-( Och det var ju det jag ville ha! Så nu måste jag gå tillbaka. Frågan är ju om dom gör något..
 
Man får otroligt mycket kommentarer här. Som det bara är att suga i sig. jag försöker att säga till mig själv att ta åt mig. Jag har ju lite svårt för det där. Som Memo som skulle byta en sköldpadda mot mitt hjärta. Och en massa annat smicker. En annan som stoppar en på vägen bara för att säga att man är så fin. Och så en på jobbet. "Is that your natural haircolour?" "It looks good on you. It looks good with your eyes!" (jaså har du koll på mina ögon?! tänkte jag)
Både killar & tjejer. Vissa har väl sina dolda orsaker till allt smicker. Men vad gör det?! Så länge jag vet var jag har mig och dem så är det ju bara att suga i sig. 
Ta åt dig Pernilla!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0