Från ledsen till glad
Idag har varit en riktigt tuff dag.. Imorse brast det för mig och jag bara satt och grät till Maria kom och knackade på dörren och det var dags att åka till jobbet. Hon såg väl på mig att det inte var så bra, för hon frågade hur jag mår och då brast det igen. Grät hela vägen till jobbet och de fyra första timmarna på jobbet var väldigt jobbiga. Eller egentligen de fem första.. Hatidje hade tillochmed sagt till Rufat Abi och Louises Kadir (tror jag?) att jag går på någon diet? Antagligen för att jag mest satt och petade i maten.
När anne kom och spred sitt vackra leende var det till slut väldigt smittsamt. Att jag dessutom behöver det där nedrans teet har jag inte lärt mig. Så efter att ha känt som om jag går runt i en dimma i 5 timmar tog jag två små te och plötsligt var jag hur pigg som helst! Jag älskar detta te! Jag kommer aldrig kunna leva utan det?! Men till slut log jag igen. Till slut kände jag mig glad igen. Jobbet är helt underbart roligt. Det var många svenska kunder idag vilket gör det hela ännu mera roligt!
Anne såg väl till slut också att jag inte var helt okej. Så hon gav mig några tröstande ord. Hon och Maria är verkligen inne på att flirta åt mig! Så söta dom är. Dom gör verkligen allt för att pigga upp!
Louises Kadir började jobba idag, för nu har de i stort sett kommit i ordning med lägenheten. Vi satt och pratade lite när vi åt middag. Nu var det inte den där pinsamma tystnaden som infann sig i bilen när han körde mig hem en dag. Han är verkligen jättetrevlig! Precis som Louise! Åh vad jag längtar efter att få träfa henne och umgås lite mer!
Vid middagen kom min och annes nya kompis, som är så tanig så tanig. Så vi har bestämt oss för att i smyg göra denne söte vovve tjockare! Som att man skulle kunna säga nej till dessa ögon?
Sötisen gömde maten jag gav i sandhögen. Annars tar de andra hundarna maten..
Här får man inte heller vara basillskräck. Finns inget diskat så äter alla helt enkelt ur "kastrullerna" på kvällen!
Anne är så go föresten! Hon sa till mig idag att jag inte skulle åka hem. Jag skulle stanna här i Side så skulle hon lära mig göra turkisk mat i vinter och jag skulle lära henne göra svensk. Vi skulle ha mer tid att umgås! Hon sa att jag kunde ju åka hem en månad eller s och träffa min familj, men sen kunde jag komma tillbaka. Vi är som en enda stor familj här, menade hon. Så jag sa att jag kan åka hem och vara med familj och vänner till jul och nyår sen kunde jag komma tillbaka! "Buhuhu noooo Penny!" Hihi, hon ville jag skulle vara här och fira jul och nyår med henne! Inte fick jag väl åka då heller! Alltså så gullig så att jag kan dö!
Maria tyckte ju också jag skulle stanna kvar när säsongen är slut. Jag kunde komma och vara barnpiga åt Selma! Hihi. Alltså hur söta är dom inte?! Efter knappt tre veckor säger dem detta! Jag är så kär i dem så det är inte klokt!
Nu har jag nästan börjat få det riktigt hemtrevligt i min lägenhet! Jag har plockat undan så att jag äntligen fått bort mina stora resväskor ifrån rummet. De står nu ihoppackade i ett annat rum! Jag fixade lite så jag fick ner mina prylar i lådor och skåp, så nu är de bara golven jag ska städa! Här har jag ju ingen dammsugare, så det får jag kolla upp sedan hur jag ska göra ;-)
Köket är inte heller i sin ordning. Där är det mörkt. Jag köpte ju två glödlampor idag och skulle sätta in en ny. Men det funkar ju ändå inte :-(
Och så när min toalett är fixad så ska jag fixa till ordentligt där inne också! Idag fick jag höra att Kadirs bror skulle fixa det. Snart. Så vi får väl se när snart är! Hihi! Nu har jag ju haft den här spolfunktionen i nästan två veckor!
Nu har Louises Kadir börjat jobba, så nu är det bara att vänta och se om jag får min kvällsguidning i Side eller ej. Jag får ju om inte annat en guidning av Louise nästa lediga dag. Och i dagsljus dessutom! Det är ju såklart bättre. Men på något vis hoppas jag lite på den där kvällsguidningen också!
♥
Kommentarer
Trackback
